Vi måste sluta ses på det här sättet - Bjärbo/Lindbäck

Hanna går i tredje ring och drömmer om att flytta till Paris. Jens är tjugofyra och försöker vänja sig vid ett nytt liv. När de ses vid en fullsmockad bardisk blir de nästan osams. När de ses på tunnelbanan hem skrattar de, och när det är dags att skiljas kan Hanna tänka sig att ta en omväg. Hem till Jens. Nästa gång de ses är genom Jens nya jobb, på Hannas skola. (beskrivning lånad från goodreads.com, finns på bokus, cdon och adlibris)

Jag har tidigare berättat att jag är väldigt tveksamt till svenska böcker, delvis för att jag aldrig läst någonting som övertygat mig om svenska författare skriver bra unga vuxna böcker. Men så såg jag den här boken. Tittade på den. Vände lite på den. Öppnande den. Tänkte: hum, förutom att de använder "tredje ring" i första meningen som referens till trean på gymnasiet, så låter det här faktisk helt okej. 

Och det var den - helt okej alltså. 

Rolig, trevlig, lätt läsning. Precis som det ska vara. Det är en bra story - karaktärerna känns verkliga. Mycket bra. 

Det jag gillar framför allt är hur de har arbetat med språket. Förutom valet med "tredje ring", ett ordval som jag tyvärr bara skrattar åt för det känns så 90-tal och det är verkligen ett ord som jag aldrig skulle använda. Men ni andra kanske gör det? Dock har de verkligen fått in det moderna språket som vi använder. Blandning av engelska och svenska, "på riktigt" och andra liknande grejer. 

Helt klart läsvärt! 

Nu blir det väl bara att ta tag i Engelsfors-serien också!