Lux #1: Obsidian - Jennifer L. Armentrout

Starting over sucks.

When we moved to West Virginia right before my senior year, I'd pretty much resigned myself to thick accents, dodgy internet access, and a whole lot of boring.... until I spotted my hot neighbor, with his looming height and eerie green eyes. Things were looking up.

And then he opened his mouth.

Daemon is infuriating. Arrogant. Stab-worthy. We do not get along. At all. But when a stranger attacks me and Daemon literally freezes time with a wave of his hand, well, something...unexpected happens. 

The hot alien living next door marks me.

You heard me. Alien. Turns out Daemon and his sister have a galaxy of enemies wanting to steal their abilities, and Daemon's touch has me lit up like the Vegas Strip. The only way I'm getting out of this alive is by sticking close to Daemon until my alien mojo fades. 

If I don't kill him first, that is.

(Beskrivning lånad från goodreads.com, finns även på bokus, cdon och adlibris)

Under årets semester tog jag äntligen tag i att läsa Obsidian. Yey! Jag vet att det är många i världen som redan läst böckerna och gillat dem - jag är väldigt sent ute med att börja läsa dessa böcker (Lux-serien) och jag kan inte fatta att jag väntat så länge med att läsa dem. Jag önskar att jag hade tid att läsa de andra böckerna i serien med; nu direkt i detta ögonblick men jag har inte tid! Taskigt. 

Som sagt, jag gillar den. Riktigt bra. Spännande, spännande/intressant koncept, rolig, underhållande och andra positiva adjektiv. Det är en lätt bok att läsa. Bra flyt i den men samtidigt tappar den inte innehållsmässigt i och med att den är ganska lätt vilket är bra. Precis så ska det vara. 

Ska ta tag i den andra delarna i serien så fort jag har tid. Exempelvis till jul! Men läsas det ska dem!