Visar inlägg med etikett Comics 101. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Comics 101. Visa alla inlägg

onsdag 30 december 2015

Comics 101: Balloons



Comics conventions bygger på att författarna och illustratörerna ger "ledtrådar"/clues till handlingen, karaktärerna, stämningen och platsen. Det skulle var i stort sett omöjligt att måla en hel värld och en hel story i det begränsade utrymme som comics faktiskt har. Det finns alltså ett antal olika aspekter som ger oss ledtrådar till dessa saker inom varje panel. Word- eller speech balloons är en sådan aspekt. 

Ovan syns ett bra urval av möjligheterna som man vanligen stöter på i comics. "Thinking" är just det - en thinking bubble, som då aldrig egentligen yttras i berättelsen. "Square" är en prat-bubbla, dialog visas där, och som då yttras i berättelsen. "Drunk"- bubblan är en variant av "square"-bubblan. Flärpen, grejen som går ned och riktas mot en person, indikerar att det är ett innehåll som yttras i berättelsen dock visar även utformningen av bubblan ett tillstånd eller personlighetsdrag (eller liknande) hos individen som talar. "Inverted"-ballongen är också egentligen bara indikativ till vem det är som talar, men den uttrycker fortfarande saker som yttras i berättelsen. "Angry"-bubblan är inget som jag har stött på i den specifika formen då det uttrycker en känsla. Jag kan inte direkt tänka mig att folk skulle använda en bubbla till att säga att någon är arg, utan det vill man väl ändå visa i sin berättelse - med kroppsspråk, ansiktsuttryck, yttringar m.m. Dock skulle jag snarare se den bubblan som uttrycker något som faktiskt inte är i form av ord i berättelsen. Framför allt tänker jag på onomatopoetiska uttryck: Pow, Wow, Bom, eller vad det nu kan vara. 

Neil Gaiman och de andra som har varit med att skapa The Sandman har jobbat väldigt mycket med att använda olika bubblor för olika karaktärer. Där Dream, the Sandman himself, alltid går att identifiera då han alltid pratar med en "inverted"-balloon. Vit text på svart bakgrund. En av hans familjemedlemmar, Delirium, går också ofta att identifiera då hennes bubblor är någon alternativ from och även ofta i olika färger. Nedan kan ni se Dream, Delirium och en random person i serien.  


I vissa comcis med flera huvudkaraktärer är det möjligt att man exempelvis färglägger eller har en liten symbol på pratbubblan för att indikera vem det är som pratar - om detta ej är obvious från bilderna då så klart. Detta har jag stött på ett antal gånger när jag läst The New 52 och superhero-comics. Senast var nog i Teen Titans där Red Wings pratbubbla är röd med hans symbol i ena hörnet.

En typ av balloon som ännu inte nämnts är den som inte har någon "flärp" som indikerar person. Detta indikerar oftast något osynlig/synlig berättare av något slag - en narrator. Det som skrivs inom dessa rutor är inget som faktiskt sägs i bilderna som uttalanden. Utan detta står ofta kanske utanför det som händer på de specifika bilderna men är ändå en del för att förstå berättelsen. Jag tror att det är i Watchmen som vissa word ballons ser ut som anteckningsblock - vilket är precis så man ska tolka det. Att någon skriver i en journal. Allt detta bygger bara på visual clues som är så pass specifika men samtidigt universella att vi förstår dem, vilket i sin tur ger olika mening till vad som händer i storyn.

Detta är något som man tolkar ganska naturligt efter att man har läst många comics, men för nybörjare kan det var en nyckel till att få bättre läsningar!

Comics 101: Understanding Comics

Här kommer en sammanfattning av några aspekter/koncept/begrepp som är viktiga för att man ska förstå hur comics fungerar. Koncepten/beskrivningarna är framför allt tagna från Scott McCloud's bok Understanding Comics: The Invisible Art.


Ikoner och simplifiering
Comics består av ikoner; språk, bilder och symboler. Dessa använda som representationer för koncept, tankar, ideer, känslor och liknande för att förmedla berättelserna i comics. Det finns egentligen ingen gräns för vad man skulle kunna använda för ikoner för att berätta en story, dock spelar valet av ikoner en roll i berättandet. 

Enligt McCloud kan det vara svårare att själv identifiera sig med en karaktär som är extremt detaljerat och realistiskt målad eftersom att det då representerar en specifik person. Medan simplifierade (cartoonifierade) karaktärer tillåter läsare att till en större grad identifiera sig med karaktären. Basically, genom att "bryta ned" karaktärer till deras minsta gemensamma universella bestådsdelar, precis som man gör med emojis och smilies, så tillåter man läsare att till större grad identifiera sig med karaktärerna. Det är i alla fall tanken. McCloud diskuterar bland annat hur Hergé har målat väl detaljerade miljöer men låtit Tintin själv vara relativt ospecifik i sina karaktärsdrag/ansiktsdrag. Beroende på hur illustratörer väljer att visa sina karaktärer och liknande så har det olika innebörd och betydelse. 



Comics berättas alltså genom användandet av ikoner som representationer, och simplifiering spelar en viktig roll i det berättandet. 

Closure
Nästa koncept som McCloud presenterar är koncept om "closure". Vilket han definierar som the "phenomenon of observing the parts but perceiving the whole". Om illustratörer skulle ge sig på den oändliga uppgiften att måla allt - i.e. every little detail, i comics så skulle det ta en evighet. istället arbetar man med ikoner - språk, bilder och symboler för att ge "clues/cues" till setting, tid, känslor, motion och liknande. Utifrån dessa ikoner måste vi som läsare dra egna slutsater om vad som händer i berättelsen. Det är closure. Detta sker framför allt mellan i de olika panelerna i berättelsen, i the "gutter". Exempelvis: 


Utifrån våra egna erfarenheter och background knowledge så förstår vi vad som händer här utan att vi faktiskt ser hela förloppet eller händelsen. För att vi ska dra rätt slutsater i dessa situationer gäller det att illustratörerna har använt ikoner och clues som leder oss till rätt slutsats.

Tid


Det enklaste vore om varje panel i sig bestod av ett ögonblick i tiden. Tyvärr, är det inte då. Det hade nog för övrigt blivit ganska långtråkigt om man var tvungen att måla varje sekund som en story utspelar sig över. Tänk på bilden ovan, hur lång är den(i tid)? 

Det finns olika sätta att illustrera tid. Dels som man har gjort ovan med hjälp av speech bubbles, vilket i detta fallet representerar "sound" eller ljud. Uttalandena ger oss en tidsram då vi måste tänka oss att karaktärerna faktiskt säger det som står. Därav är detta inte ett ögonblick utan en längre sekvens.  

Utöver ljud kan tid också visad med hjälp av "motion" eller rörelse. Dels kan vi se rörelse mellan paneler - med hjälp av closure, men också inom paneler. Då man kan använda sig av olika tekniker för att illustrera rörelse. Exempelvis genom "action lines": 


Det här är några av de grundläggande begrepp/koncept/saker som McCloud lyfter fram i sin bok. Genom att förstå hur comics mediet fungerar tro jag att man lättare kan förstå individuella comics och därav även uppfatta vad skapare har gjort för att illustrera sina berättelser.  

För att förstå comics berättelser måste man förstå hur mediet fungerar. 


tisdag 29 december 2015

Comics 101: Definitioner och Termer

När man nämner Comics, eller graphic novels, eller comic books eller whatever, så känner säkerligen de flesta av er till vad man pratar om. Tänker ni på originalformatet som exempelvis Batman eller Superman dök upp i så är ni helt rätt!


En av de första och stora individerna, Will Eisner, inom comics världen definierade comics som "sequential art - in which images and letters(words) together form a narrative". Dock kom senare Scott McCloud och definierade comics som:


Sequential art räcker egentligen för att beskriva comics i sig. Dock ger McClouds definition ett bredare perspektiv på vad comics kan vara och ger dem därav exempelvis en lite annan historia. McClouds definition gör det möjligt att förutom comic books, graphic novels och så vidare, även inkludera hieroglyfer från antika Egypten och tapestry/gobelänger och annat liknande.

Jag ser väl snarare comics som en umbrella-term för comic books, graphic novels, cartoons, comic strips, och manga. Här kan man ju nu ta ett steg längre och definiera dessa olika comics också. Några känns ganska självklara, dock finns det allt mer diskussioner angående skillnaderna mellan comics, comic books och graphic novels.

Vissa likaställer "comics" med "graphic novels", som om det vore olika saker. Men så är det inte. Comics är ett ord för mediet och inget format, vilket graphic novels är. Graphic novels är som sagt en typ av comics.

 

Comic book - graphic novel = comics!

Mestadels skiljer man på comic books och graphic novels i och med deras längd. Comic book är typ ca 25 sidor medan graphic novels oftast är minst över hundra sidor.

Dock finns det en intressant distinktion att göra mellan graphic novels och graphic novels. Yes, I wrote it twice! Jag har alltid tyckt att det är svårt att beskriva Shaun Tans graphic novels med samma ord som jag beskriver Batman graphic novels. Dock stöttet jag på uttrycket "art comics" i boken Reading Comic - what they are and how they work. Wolk, författaren, delar upp comics i mainstream comics och art comics. Där mainstream comics är mycket av det som producerad av DC Comics och Marvel. Art comics däremot lägger mer fokus på "the artist" dennes stil, ideér och liknande - vilket jag vill säga att vi hittar i Shaun Tans böcker (och i hans fall lutar de även lite åt bilderboks-hållet), men sedan har vi även Daniel Clowes Ghost World som lutar lite mer åt comics hållet.

Graphic novel?
Graphic novel?
Utöver vad orden faktiskt innebär så kan man även fundera på vilka konotationer dessa ord har. Wolk, återigen, liknar skillnaderna mellan comic books och graphic novels med en klasskamp. Där comic books är det dåliga/billiga inom comics och graphic novels är det fina/värdefulla. Konceptet/ordet "graphic novels" uppkom i ett försök att legitimera comics och deras berättelser. Man försöker alltså bara sätta ett finare ord på någonting som är och bygger på exakt samma konventioner. Beroende på vilket ord folk använder, så försöker de att positionera sig själva. Comics/comic books = dåligt. Graphic novels = bra.

Det här är en viktig aspekt för att förstå comics. Jag har läst peer-reviwed, journal published, texter där forskarna inte alls verkar ha koll på detta. Vilket blir ganska ironiskt när de promotar Maus som ett av de mer exemplariska graphic novels:en som finns. Men inte vet om att Maus först publicerades som individuella (comic books!) i en comics antologi, för att senare slås ihop till samlingsvolymer (graphic novels).  Jag skrattade åt forskarna när jag läste den här texten - av flera anledningar!


Referenser:
Eisner, W. (2008). Comics and Sequential Art: Principles and Practices from the Legendary
Cartoonist. New York: W.W. Norton & Company Inc.
McCloud, S. (1993). Understanding Comics: The Invisible Art. New York: Harper Collins.
Wolk, D. (2007). Reading Comics: How Graphic Novels Work and What They Mean.
Philadelphia: Da Capo Press.

Comics Education - plan!


I den första delen av Comics Education: Comics 101, tänkte jag mig följande inlägg/områden:
Introduktion
Definitioner och Termer
Understanding Comics
Balloons

Comics 102: Other stuff
Alison Bechdel - Bechdel Testet
Kulturellt Inflytande
Forskning kring "Comics in Education"
Recensioner på "faktaböcker" om comics:
- Reading Comics - Wolk
- Understanding Comics - McCloud
- Sequential Art - Eisner
- The Power of Comics - Duncan, Smith and Levitz

Comics 103: Notable Works
Introduktion
Maus vol.1 - Spiegelman
Maus vol.2 - Spiegelman
In the Shadow of No Towers - Spiegelman
Persepolis - Satrapi
Palestina - Sacco
American Born Chinese - Yang
Watchmen - Moore
The Dark Knight Returns - Miller

Comics 104: Fördjupningar
Sexism i Comics