One of the feature stories of the Cthulhu Mythos, H.P. Lovecraft’s “The Call of Cthulhu” is a harrowing tale of the weakness of the human mind when confronted by powers and intelligences from beyond our world. (beskrivning lånad från goodreads)
Läs berättelsen här!
Läste för ett tag sedan Neonomicon av Alan Moore, som är ett totalt mind-fuck, men den bygger i allafall på Lovecrafts berättelse om Cthulhu. Något som jag har märkt de senaste åren är att väldigt mycket (mytologi/musik/böcker m.m) bygger på denna berättelsen och det var därför som jag läste den. Det behöver man göra.
Jag vet inte om jag upplevde original berättelsen så värst mörk, som jag kanske hade tänkt att den skulle vara. Det är möjligt att den behöver ett par omläsningar innan det kommer. Dock är den ganska grym i hela dess upplägg. För det är uppbyggs så naturligt, som så att det möjligen skulle kunna vara sant. Lite historiska föremål, mystiska texter och folk som berättar lite liksom! Det som också gör det skrämmande är ju att tecknen på och/eller kopplingarna till detta uråldriga dyker upp på så många olika ställen - till synes utan kopplingar till varandra.
Dock fattar jag det lite som att Cthulhu-mytologin inte bara är begränsad till denna berättelse utan det finns mängder av berättelser som utvecklar och forsätter på samma ide. Så man måste kanske egentligen läsa annat med för att lära sig mer om detta. Neonomicon är ett exempel.
Ps. jag kommer nog aldrig att lära mig stava till CTHULHU, eller Neonomicon för den delen. Sjukt svårt. Tack för mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar