Hafgufa utspelar sig i ett framtida Sverige där skrivmaskiner är dyrbart kontraband och där det mystiska havsmonstret Hafgufas uppenbarelser noggrant noteras.
Isolatopia tar vid där Hafgufa slutar men flyttar handlingen från det vattendränkta landskapet in till de kontrollerande i maktens korridorer.
Den tredje neologismen avslutar trilogin och ställer frågan huruvida flykt överhuvudtaget är möjlig. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på bokus, och adlibris)
Vilken märklig liten bok!
Först och främst förstår jag inte vad det här faktiskt handlar om. Om man tänker på ett slags djupare plan och budskap med mera - jag har ingen aning. Men det är samtidigt det som gör boken intressant, tycker jag. För att i ett försök till att fatta - så associerar jag till andra saker något så sjukt mycket när jag läser det här. För er som läst The Rabbits av Shaun Tan och John Marsden, så känner ni kanske igen "Might = Right" som står tryckt på en byggnad, en ide som fastnade hos mig när jag läste det här. Och även hela grejen med att förbjuda skrivandet m.m. är det ju väldigt mycket Fahrenheit 451 över.
Sedan det faktum att vi faktiskt inte får reda på vad det var som orsakade den stora omvälvningen bidrar även till att man inte förstår, och vidare spekulationer inleds. Det är jättesmart att detta skedde med vatten. Då det finns en hel del religiösa kopplingar till vatten och så, men också på grund av att havsnivån faktiskt håller på att höjas. Så, vem vet vad som orsakade det?
Alltid intressant att läsa om hur samhällen struktureras efter omvälvande saker sker. Kontroll, makt och allt. Även kul att den är tryckt med en skrivmaskins-font i och med storyn.
Boken innehåller massor av intressanta aspekter, dock tycker jag kanske att den var lite seg att läsa. Fastnade inte riktigt för själva handlingen eller så, sedan används språket på ett väldigt spännande och roligt sätt men som gör att det tar tid att läsa boken.
Tack till förlaget för boken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar