Sandman vol. 6: Fables and Reflections - Neil Gaiman

Fables & Reflections (1993) is the sixth collection of issues in the DC Comics series, The Sandman. It was written by Neil Gaiman and illustrated by Bryan Talbot, Stan Woch, P. Craig Russell, Shawn McManus, John Watkiss, Jill Thompson, Duncan Eagleson, Kent Williams, Mark Buckingham, Vince Locke and Dick Giordano, coloured by Danny Vozzo and Lovern Kindzierski/Digital Chameleon, and lettered by Todd Klein. The introduction is written by Gene Wolfe.

The issues in the collection first appeared in 1991, 1992 and 1993. The collection first appeared in paperback and hardback in 1993.

The book contains four tales under the banner of "Distant Mirrors", containing Issue #29 "Thermidor", #30 "August", #31 "Three Septembers and a January" and #50 "Ramadan". Three of the issues making up the "Distant Mirrors" group were published between the "Season of Mists" and "A Game of You" story arcs. The last, "Ramadan", was written contemporaneously, but because of art delays DC published it as Issue #50, after the "Brief Lives" arc.

Three other issues appearing in Fables & Reflections, published as the Convergence story "arc", are also single-issue short stories. "Convergence" appeared between the "A Game of You" and "Brief Lives" story arcs. It contains Issues #38 "The Hunt", #39 "Soft Places" and #40 "The Parliament of Rooks".

The collection also includes the Sandman Special "The Song of Orpheus", retelling the Greek myth of Orpheus, and a brief piece from a Vertigo promotional comic. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på bokus, adlibris och cdon)

Läs om de tidigare delarna i The Sandman här! 

Inte direkt den bästa förklaringen på vad den här volymen handlar om. Det är ett antal ganska skilda berättelser som handlar om någonting. Det är alltid samma tanke som återkommer efter att man har läst en volym av Sandman. Nämligen: Vad är det jag just har läst? 

Det är oftast väldigt bra, komplexa, intressant, spännande, berättelser. Och man har generellt ganska många tankar när man läser det här men jag är ännu inte säker på vad det här handlar om. Det är allt och ingenting. Drömmar, döden, människor, thermidor och så mycket mer. Det är ett väldigt bra koncept för det tillåter storyn att handla om ingenting och allting.  

Fortfarande lite konstigt och underhållande som vanligt. Dock i och med att komplexiteten över det hela blandat med språket som Gaiman använder blir det en ganska svår men en bra läsning.