torsdag 5 december 2013

Alice i underlandet - Lewis Carroll

Alice was beginning to get very tired of sitting by her sister on the bank, and of having nothing to do: once or twice she had peeped into the book her sister was reading, but it had no pictures or conversations in it, "and what is the use of a book," thought Alice, "without pictures or conversations?"' So begins the tale of Alice, following a curious White Rabbit down a rabbit-hole and falling into Wonderland. A fantastical place, where nothing is quite as it seems: animals talk, nonsensical characters confuse, Mad Hatter's throw tea parties and the Queen plays croquet. Alice's attempts to find her way home become increasingly bizarre, infuriating and amazing in turn. A beloved classic, Alice's Adventures in Wonderland has continued to delight readers, young and old for over a century. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på bokus, cdon och adlibris)

Jag gillade den. Förvånansvärt nog. Jag har aldrig varit ett fan av Alice i underlandet. Det är en bok och en story som aldrig fångat mitt intresse tidigare. Men det var kul att läsa den i sin helhet. 

Alice i underlandet är ganska random; kålmasken med en vattenpipa (eller vad det nu är?!) och drottningen som halshugger alla. Dessa saker är säkerligen symboler för saker i verkligheten som kan vara viktiga att lyfta fram dock tänker inte jag göra det. Jag tycker bara att det var ganska absurt roligt att drottningen halshugger ALLA! Det finns massor av olika sätt att läsa Alice i underlandet på. Underhållsmässigt så är den ju rolig. Socialt är den kanske inte helt klockren i och med drottningens översittande, de olika djuren är antagligen symboler för olika typer av människor som är mer och mindre värda och tillsist det faktum att de olika spelkorten har olika värderingar på sig i och med sina numer. Socialt är det inte helt klockrent att se människor på det sättet. Boken har även en ganska tydlig coming of age aspekt. 

Den här utgåvan som jag läste är tryckt i samma "serie" som Skattkammarön. Den har större tjockare blad där text är varvat med illustrationer. Det är samma illustratör i den här boken som till Skattkammarön och bilderna är verkligen jättefina. Gillar speciellt bilden här nedan (lite lik Macnair i Prisoner of Azkaban kanske?!), väldigt snygg! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar