Macbeth (1971) + Macbeth - William Shakespeare

In its concentration of interest upon the protagonists, Macbeth can be seen as Shakespeare's experiment in unity of focus, whose chief appeal arises from the struggles of the central characters with each other and with the infernal powers that inspire or govern them. Over the centuries, the vision of directors like Welles, Nunn and Polanski, as well as the eloquent talents of actors like Garrick, Siddons, Olivier and McKellen have contributed to the central debate of the play: Who or what is culpable? Bernice W. Kliman, in her analysis of Macbeth in performance, examines major productions of the play on both stage and screen, thereby inviting the reader to contemplate directors' and actors' choices for what is arguably Shakespeare's most compelling play. (beskrivning lånad från goodreads, finns att läsa här, finns att lyssna på här, finns även på bokus, cdon och adlibris)

A ruthlessly ambitious Scottish lord siezes the throne with the help of his scheming wife and a trio of witches. (beskrivning lånad från imdb)

*lång utandning....* 

Häromveckan såg jag en dokumentär om comic books och superhjältar. Och det jag insåg när jag såg den var att jag som lever idag inte alltid kan förstå saker som kommer från andra tider, för jag lever inte i den situationen. Man pratar om att Shakespeare är tidlös. Jag ger de som sagt det en ytterst tveksam och ifrågasättande blick. 

Med största sannolikhet förstår jag inte det här och därför kanske jag inte kan uppskatta det. Men nej. Jag förstår verkligen inte vad som är så fantastiskt med Shakespeare och/eller Macbeth. Sorry. 

Det är otroligt svårt att bara läsa Macbeth, tycker jag. För det är ju faktiskt ingenting som ska läsas, då det är en pjäs. Så jag såg dels Roman Polanskis film, men mitt råd (om ni nu även efter denna hopplösa recension av Macbeth ändå kommer att ta er an boken) är att lyssna på den samtidigt som ni läser den. Finns på Spotify, länk ovan.  För språket är väldigt svårt, så det underlättar att både se, lyssna och läsa. I detta fallet blir språket en barriär som jag tycker gör boken och handlingen väldigt svårtillgänglig. 

Sedan upplever jag inte att den är "tragisk" eller hemsk, eller blodig eller något. Alla typ dör men ändå tycker jag inte att den är hemskt. Det är ju bara fel. Men jag tror som sagt att det beror på att det är en så pass stor distans mellan mig och den här boken och handlingen. 

Utspelar sig dock i Skottland och de nämner bland annat Inverness, vilket även är där som Outlander tar sin början. Jag tycker även att Macbeth är lite lik Brott och Straff, när man dyker in i sinnet hos en mördare/kriminell. 

Så... inte direkt en ny favorit för mig. Tyvärr.