Four #1-4 - Veronica Roth

Four #1: The Transfer
In "The Transfer," readers witness Tobias's aptitude test, Choosing Day, and the moment he is given the infamous nickname "Four." (beskrivning lånad från goodreads)








Four #2: The Initiate
"The Initiate" provides readers with a glimpse into Tobias's Dauntless initiation experience, including an epic game of late-night Dare; his first tattoo; the beginning of his passion for training new initiates; and his nascent understanding of the danger of being Divergent. (beskrivning lånad från goodreads)







Four #3: The Son
In "The Son," Tobias struggles to find a place in the hierarchy of the Dauntless. He also begins to suspect that a foul plan may be brewing within the Dauntless leadership and discovers a truth about his past that could greatly affect his future. (beskrivning lånad från goodreads)







Four #4: The Traitor
"The Traitor" takes place two years after "The Son" and runs parallel with the early events in Divergent. In this robust story, readers follow Tobias as he uncovers the details of an Erudite plan that could threaten the faction system, and makes plans of his own to keep Abnegation safe. At the same time, Tobias is getting to know a new transfer initiate: Tris Prior. (beskrivning lånad från goodreads)






Faktiskt väldigt kul och intressant att läsa om Four/Tobias väg in i Dauntless och fram till och med händelserna i Divergent. Givetvis är det inte hela berättelsen men väl utvalda delar. Jag är antagligen inte den enda som inte direkt reflekterat kring Fours liv i Dauntless då Tris inte är med. Men som sagt spännande att läsa hans väg fram till händelserna i Divergent. I Divergent får ju Tris egentligen aldrig ett "riktigt" liv i Dauntless på samma sätt som Four får/gör. Han har genomfört hans initiation och sedan valt en arbetsplats/arbetsuppgifter och skapar sig ändå en plats i Dauntless och man får en bild av hur det kanske egentligen skulle sett ut att leva där, även fast det ändå fortfarande är en begränsad bild som man får. Det tyckte jag var ganska spännande.

Roliga companions till Divergent-serien, även fast det aldrig kommer att väga upp för slutet i Allegiant.

The Sandman vol.10: The Wake - Neil Gaiman

When a Dream ends, there is only one thing left to do...

THE WAKE

In which the repercussions of the Death of Lord Morpheus are felt, and, in an epilogue, William Shakespeare learns the price of getting what you want.

This is the tenth and final volume of Neil Gaiman's Sandman, described by author Mikal Gilmore in his introduction as "nothing less than a popular culture masterpiece, and a work that is braver, smarter and more meaningful than just about anything "high culture" has produced during the same period." (beskrivning lånad  från goodreads, finns även på bokus)

Då var man äntligen klar. Skönt men samtidigt lite sorgligt.

The Sandman är svår, konstig, lång, för det mesta totalt obegriplig men ofta väldigt bra. För att verkligen fatta, om man någonsin kan fatta, så behöver man antagligen läsa böckerna ett par gånger, vilket tyvärr inte kommer att hända för min del på ett bra tag, men det är nog att rekommendera. För det finns så många aspekter att lägga märke till och fundera kring och se kopplingar emellan. Så...någon gång igen.

Jag har en fråga, eller en huvudfråga som man kan bryta ned i flera mindre frågor, som lyder:

Vet du vem The Sandman är?
(utan att ha läst den här boken!) Vet du vem Morpheus är? Vet du vem Dream är?

För när jag började läsa dessa böcker visste jag inte det alls och jag visste inte att det fanns allmänkunskap där folk kunde sånt här. Varför har jag inte lärt mig detta?! Underlättar antagligen läsningen. Men det säger någonting om hur olika läsningarna av The Sandman, och alla andra böcker med egentligen, kan bli beroende på vilken kunskap man tar med sig.

För att avsluta det här, så hittade jag en bild från det sista numret i The Wake som är väldigt talande för hela serien tycker jag. Dream är med i nästan alla nummer i serien och på ett övergripande plan så handlar det om honom, tycker jag, men de flest enskilda numren/volymerna handlar om annat/andra men där Dream dyker upp. Men här är han, tillsammans med Shakespeare.

The Sandman vol.9: The Kindly Ones - Neil Gaiman

The Penultimate volume to the phenomenal Sandman series: distraught by the kidnapping and presumed death of her son, and believing Morpheus to be responsible, Lyta Hall calls the ancient wrath of the Furies down upon him. A former superheroine blames Morpheus for the death of her child and summons an ancient curse of vengeance against the Lord of Dream. The "kindly ones" enter his realm and force a sacrifice that will change the Dreaming forever. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på cdon, bokus och adlibris)

Herrejösses vilken bok. Jag har samlat krafter till att ta mig an denna i ett antal veckor. Generellt har alla böckerna i serien varit väldigt krävande att läsa(på alla plan man kan komma att tänka på!). Men den här boken är sååååå mycket längre än de andra. Vanligtvis har de varit omkring 240 sidor med ca 8 individuella nummer i varje volym. The Kindly Ones bestod av ca 350 sidor och 13 nummer. Det är långt. Dessutom är det mycket som händer och mycket som man måste hålla koll på. 

Som vanligt upplever jag en känsla av att jag båda fattar men så förstår jag inte(Neil Gaiman i ett nötskal kanske?!). Man följer med i storyn och man fattar liksom vad som händer men ändå sitter man där som ett frågetecken och tänker: Okej, vad innebär det här då? Men va, vad händer nu då? För att verkligen förstå, om man nu någonsin kan förstå, måste man antagligen läsa dessa böcker ett antal gånger och kanske inte över en tidsperiod på 2,5 år som jag har gjort. Men det är samtidigt svarslösheten som gör The Sandman till intressanta verk att läsa. För det är verkligen inte enkelt och saker och ting stämmer inte alltid. 

The Sandman, tycker jag, på många sätt ändrar hela ens sätt att se på saker och ting. Bara det att personifiera och skapa dessa karaktärer tycker jag är otroligt häftigt. Att man personifierar döden är ju inte direkt ett nytt fenomen, men att Gaiman skapat hela den här familjen av D's(Death, Dream, Destruction, Destiny, Delirium, Despair och Desire) och tanken på att personifiera en ide/ett fenomen. Väldigt häftigt.

Det är mind-blowind och mind-fucking att läsa dessa men så bra! 

The Sandman vol.8: Worlds' End - Neil Gaiman

A "reality storm" draws an unusual cast of characters together. They take shelter in a tavern, where they amuse each other with their life stories. Although Morpheus is never a focus in these stories, each has something to say about the nature of stories and dreams. With an introduction by Stephen King. SUGGESTED FOR MATURE READERS. Collecting The Sandman #51–56. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på cdon, adlibris och bokus)

Ibland när man läser böcker blir det att man börjar fokusera på vissa saker och sedan blir det nästan omöjligt att släppa det. Jag blev nämligen väldigt besatt av det faktumet att "worlds'" skrevs med apostrofen efter s:et och vad det betyder. För er som inte vet så används apostrofen för att visa vem som är "ägare" av något, alltså genitiv. Vanligtvis har man en apostrof och ett S därefter. Därav kan man tänka sig att det skulle vara "world's", vilket då skulle antyda slutet för världen/jorden. Därav antyder ju det att "worlds'" betyder något annat. Men vad då? Genitiv i/på plural - såklart. Lite Duh på det. Dock innebär det i sin tur att det finns flera världar och de närmar sig sitt slut. 

Nästa problem jag upplever med boken är att jag inte uppfattar det som slutet för världarna. Någon annan som fattar det så får ni gärna dela med er av det!

Bra och konstigt som vanligt. Nu är det bara två volymer kvar! 

The Sandman vol.7: Brief Lives - Neil Gaiman

Dream's youngest sister, the loopy Delirium, convinces him to go on a quest for their missing brother, Destruction. But Dream may learn that the cost of finding his prodigal sibling is more than he can bear. collecting The Sandman #41–49. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på cdon, bokus och adlibris)

Lite förvånande så finns det för engångsskull en sammanhängande story genom numren i denna volymen och den handlar ju om Dream och The Endless och inte om att drömma. Spännande. 

Hela mytologin kring The Endless tycker jag är väldigt spännande. Vilka är de? Vilka krafter/möjligheter har de(vad kan de påverka)? Varför heter de alla något på D? Endless possibilities and questions. 

Jag tycker nog nästan att de individuella berättelserna i Fables & Reflections är bättre och mer "tanke-skapande" än vad berättelserna i Brief Lives är. Dock har ju denna volym ett driv framåt och en mer typisk komposition som bok som gör den enklare och mer lätthanterlig. 

Det jag fastnade mest för var dess korta omnämnande av gudar och vad som händer med gudar. Lite liknande tankar lyfts fram i Richelle Meads bok The Immortal Corwn. Vad händer med de gudar som folk inte tror på längre? Det är lite intressant att leka med tanken att gudars existens/popularitet egentligen handlar om hur många följare hen har och hur starkt dessa tror. Och även att denna tror i sig kan materialisera och skapa "konkreta" gudar. En slags kollektiv skapelse. Och om ni som läser det här inte fattar någonting, så är det helt förståeligt.

Sandman vol. 6: Fables and Reflections - Neil Gaiman

Fables & Reflections (1993) is the sixth collection of issues in the DC Comics series, The Sandman. It was written by Neil Gaiman and illustrated by Bryan Talbot, Stan Woch, P. Craig Russell, Shawn McManus, John Watkiss, Jill Thompson, Duncan Eagleson, Kent Williams, Mark Buckingham, Vince Locke and Dick Giordano, coloured by Danny Vozzo and Lovern Kindzierski/Digital Chameleon, and lettered by Todd Klein. The introduction is written by Gene Wolfe.

The issues in the collection first appeared in 1991, 1992 and 1993. The collection first appeared in paperback and hardback in 1993.

The book contains four tales under the banner of "Distant Mirrors", containing Issue #29 "Thermidor", #30 "August", #31 "Three Septembers and a January" and #50 "Ramadan". Three of the issues making up the "Distant Mirrors" group were published between the "Season of Mists" and "A Game of You" story arcs. The last, "Ramadan", was written contemporaneously, but because of art delays DC published it as Issue #50, after the "Brief Lives" arc.

Three other issues appearing in Fables & Reflections, published as the Convergence story "arc", are also single-issue short stories. "Convergence" appeared between the "A Game of You" and "Brief Lives" story arcs. It contains Issues #38 "The Hunt", #39 "Soft Places" and #40 "The Parliament of Rooks".

The collection also includes the Sandman Special "The Song of Orpheus", retelling the Greek myth of Orpheus, and a brief piece from a Vertigo promotional comic. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på bokus, adlibris och cdon)

Läs om de tidigare delarna i The Sandman här! 

Inte direkt den bästa förklaringen på vad den här volymen handlar om. Det är ett antal ganska skilda berättelser som handlar om någonting. Det är alltid samma tanke som återkommer efter att man har läst en volym av Sandman. Nämligen: Vad är det jag just har läst? 

Det är oftast väldigt bra, komplexa, intressant, spännande, berättelser. Och man har generellt ganska många tankar när man läser det här men jag är ännu inte säker på vad det här handlar om. Det är allt och ingenting. Drömmar, döden, människor, thermidor och så mycket mer. Det är ett väldigt bra koncept för det tillåter storyn att handla om ingenting och allting.  

Fortfarande lite konstigt och underhållande som vanligt. Dock i och med att komplexiteten över det hela blandat med språket som Gaiman använder blir det en ganska svår men en bra läsning. 

Real Steel

I en nära framtid är robot-boxning en populär sport. En före detta boxare, och numera misslyckad promotor, tror sig ha hittat en mästare i en övergiven robot och börjar ta sig uppåt i boxningsvärlden. Samtidigt upptäcker han att han har en 11-årig son som vill lära känna sin far. (beskrivning lånad från cdon)

Inte direkt världen bästa film dock lite små roligt. Sonen är ju skön. Dock blir det kanske lite mycket vissa scener med otroligt pinsamma ögonblick. 

Jag kan tycka att konceptet är lite roligt - robot-boxning liksom. Kommer vi att ha det i framtiden? 

The Normal Heart

A gay activist attempts to raise HIV/AIDS awareness during the early 1980s. (beskrivning lånad från imdb)

Det här är nog en av de mest fruktansvärda filmerna jag någonsin har sett. Totalt förödande. Vilket jävla helvete. Filmen är ca 2h men de första 20 minuterna innehåller lika mycket som ett par andra filmer. Det gör det till en lång och väldigt jobbig film att se. Jag fick faktiskt dela upp den i två omgångar för att orka med den.

Går man in på filmens hemsida kan man läsa om dessa händelser som faktiskt har hänt på riktigt. Det tycker jag tar filmen ett steg längre. Då den faktiskt ganska korrekt, vad jag uppfattar det som, reflekterar vad som hände i USA och världen när HIV och AIDS blev större problem. Filmen täcker verkligen många olika aspekter av situationen; Byråkratin, det inter-personliga, hur olika communities växter fram och så vidare. Lägg även till att det är med många riktigt duktiga skådespelare så har man en otroligt bra film.

Bloodlines #5: Silver Shadows - Richelle Mead

Sydney Sage is an Alchemist, one of a group of humans who dabble in magic and serve to bridge the worlds of humans and vampires. They protect vampire secrets—and human lives.

In The Fiery Heart, Sydney risked everything to follow her gut, walking a dangerous line to keep her feelings hidden from the Alchemists.

Now in the aftermath of an event that ripped their world apart, Sydney and Adrian struggle to pick up the pieces and find their way back to each other. But first, they have to survive. 

For Sydney, trapped and surrounded by adversaries, life becomes a daily struggle to hold on to her identity and the memories of those she loves. Meanwhile, Adrian clings to hope in the face of those who tell him Sydney is a lost cause, but the battle proves daunting as old demons and new temptations begin to seize hold of him. . . .

Their worst fears now a chilling reality, Sydney and Adrian face their darkest hour in this heart-pounding fifth installment in the New York Times bestselling Bloodlines series, where all bets are off.
(beskrivning lånad från goodreads, finns även på bokus, cdon och adlibris)

Det finns väl inte så mycket att säga egentligen. Richelle Mead levererar ännu en gång. Jag slås av att jag tycker att det är så pass originellt. Meads böcker är alltid påhittiga, spännande, roliga och underhållande. Självklart även den här. Men det finns inget annat som liknar den här storyn, tycker ja i alla fall. Vilket är väldigt bra. 

Sydney och Adrian. De är bäst. Absolut bäst. 

Men det ska bli spännande(och ENORMT tråkigt/sorgligt) att läsa den sista boken serien som kommer till våren. Det blev ju en ganska stor cliffhanger på slutet av denna boken, så nu är det bara sju månaders väntan på slutet. 

Den här boken fokuserar väldigt mycket på Adrian och Sydney, och egentligen nästan ingenting åpå vad som händer i resten av världen. Men det jag funderar på är hela den här moroi - strigoi fajten som pågår i den världen. Vad händer där liksom? Kommer vi någonsin få en avgörande fajt där all ondska utrotas? Och vad är nästa serie i världen? Jag antar liksom att Richelle Mead kommer att skriva mer böcker i serien/världen. Kanske om några nya karaktärer eller några av de vi redan känner till?! Oh the possibilities! 

Rör mig inte #2: Rädda mig inte - Tahereh Mafi

tick
tick
tick
tick
tick
it's almost
time for war.

Juliette has escaped to Omega Point. It is a place for people like her—people with gifts—and it is also the headquarters of the rebel resistance.

She's finally free from The Reestablishment, free from their plan to use her as a weapon, and free to love Adam. But Juliette will never be free from her lethal touch.

Or from Warner, who wants Juliette more than she ever thought possible.

In this exhilarating sequel to Shatter Me, Juliette has to make life-changing decisions between what she wants and what she thinks is right. Decisions that might involve choosing between her heart—and Adam's life. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på bokus, cdon och adlibris)

Tack till B.Wahlström för exemplaret! 

Läs om del #1 här och del #1.5 här! 

Det bästa och mest speciella med Rör mig inte-serien är att språket är helt fantastiskt. Det finns ingen annan bok som är skriven på detta sättet men det funkar och gör sig väldigt bra. 

Dock fattar jag inte riktigt vad handlingen är i den här boken. För det händer ju inte direkt särskilt mycket. Alls. Eller missar jag något? Dock blir det kanske lite motsägelsefullt då jag tycker att det faktiskt är en ganska spännande bok. Jag fastnar och bara läser på. Det finns ett sådant otroligt flut i texten och handlingen. 

Om vi då går in på diskussionen angående Adam vs. Warner. Det var ganska länge sedan som jag läste den första delen i serien så jag kommer inte riktigt ihåg hur Adam och Juliettes relation såg ut. Men jag gillar att Warner och Juliette faktiskt samtalar med varandra och det känns som att de faktiskt lär känna varandra och skapar en relation utifrån det. Det gillar jag med den här boken. 

En lite fundering kring den här boken: varför heter den Rädda mig inte! Nu har ju jag inte läst tredje boken än men Sätt mig i brand! hade ju varit en bra titel på den här boken med. Den frasen sägs ju på massor av olika sätt genom boken. Rädda mig inte! nämns väl inte alls på samma sätt - vad jag kommer ihåg i allafall. 

Men ser fram emot att läsa den sista delen i serien med! 

Mannerskiölds herrgård - Oskar Källner

Annons: 

Riktiga spöken!

Besviken över spökhus som lovat för mycket? Lurad på dina besparingar av bluffmakare och bedragare? Följ med på en guidad tur till en nexus för paranormala krafter, en öde herrgård på hemlig plats.

Det sägs att huset byggdes av djävulen själv, att där finns ett mörker som inte kan förgöras. Stanna en natt och du kommer få uppleva saker bortom dina vildaste fantasier. Det är ett löfte. Annars får du pengarna tillbaka.

OBS: Egen bil är ett krav. Guiden möter upp i Stockholm och åker med i er bil till herrgården.

Ursulas spökturer

(beskrivning lånad från bokus, finns även cdon och adlibris)

Tack till Fafner förlag för recex:et! 

Ja, nu MÅSTE jag väl ge mig in i Lovecraft och Cthulhu-världen. Jag har faktiskt haft den här länken uppe på paddan ett bra tag men ännu inte börjat läsa det ännu. Men nu får jag nog ta och göra det. Känns lite som något man måste ha läst för att fatta saker och ting, eller kanske för att förstå att man inte kan/ska förstå saker och ting. 

Men som ett fan av exempelvis Supernatural så gillar jag det här. En övergiven herrgård dit någon leder ovetande människor - bådar ju inte gott. Lägg till en massa sörja som får mig att tänka på ectoplasman i Supernatural (No Exit-avsnittet exempelvis!), mystiska historiska pakter(pakter är aldrig bra), lite tentakler och andra halv zombie robot varelser så har man något ganska bra. Dock får man inte ett avslut på samma sätt som i Supernatural, där allt går att döda. Det är bara att acceptera att det är som det är. Vilket är skitjobbigt. För man får typ inga svar och ingenting är uppklarat och man är bara som ett enda stort frågetecken. Härligt men taskigt. Tack! 

Något som jag förundrades och förvånades över är språket. Det är en av de få böcker som jag läst där man faktiskt använder det svenska språket. Många av de böcker jag läser skulle kunna göra sig lika bra på engelska och jag tänker ofta att jag läser dem på engelska även när de är på svenska(konstigt men sant). Jag tycker att Källner använder ett språk som jag inte skulle kunna hitta i engelskan och det är roligt att någon kan skriva bra på svenska. 

Mina hemligheter - Sophie Kinsella

Emma är som vilken tjej som helst. Hon har några få små hemligheter.

HEMLIGHETER SOM...
... hennes mamma inte får veta om:
1. Jag miste min oskuld tillsammans med Danny Nussbaum i gästrummet, medan mamma och pappa satt nere i vardagsrummet och tittade på Ben Hur.

... hennes pojkvän inte får veta om:
2. Jag väger 59 kilo. Inte 52, som min pojkvän Connor tror.
3. Jag har alltid tyckt att Connor är lite lik Ken. Ken i Barbie och Ken, alltså.

... hennes kollegor inte får veta om:
4. När min kollega Artemis retar gallfeber på mig vattnar jag hennes krukväxt med apelsinjuice. (Det blir nästan varje dag.)
5. Det var jag som hade sönder kopiatorn den där gången. Och faktiskt alla de andra gångerna också.

...hon inte delar med någon i hela världen:
6. Stringtrosor gör ont.
7. Jag förfalskade mitt mattebetyg för att förbättra mitt CV.
8. Jag har ingen aning om vad bokstäverna i NATO står för. Eller vad NATO är...

Men så avslöjar hon plötsligt alla sina hemligheter för en okänd snygging ombord på ett flygplan. En man som hon aldrig trodde hon skulle träffa igen. Men ödet vill annorlunda...
(beskrivning lånad från goodreads, finns även på bokus, cdon och adlibris)

Bästa sommarläsningen. Lättsam och rolig, precis som det ska vara på sommaren. Jag vet inte hur många gånger jag har läst den här men det har blivit en del gånger över åren. Det är nog min favoritbok av Sophie Kinsella med, är inte alls lika pinsamt jobbig som många av Kinsellas andra böcker är(Shopaholic till exempel) utan snarare söt, trevlig och skrattframkallande. 

Lawrence of Arabia

Regissören DAVID LEAN berättar den sanna historien om T.E. Lawrence (PETER O'TOOLE) och hans heroiska äventyr i denna dramatiska film om den berömde engelske officerens resor i Mellanöstern. Under första världskriget skickas Lawrence till Arabien. Där lyckas han förena de många inbördes stridande stammarna till en samlad gerillastyrka. Han leder dem till seger efter seger på de obarmhärtiga slagfälten i öknen, så att de till sist kan krossa det turkiska styret i Nordafrika. (beskrivning lånad från cdon)

Den här filmen är 3h och 47 minuter lång. Stört lång. Jag  var tvungen att kolla i två omgångar för att orka med att se hela. Det här ska tydligen också vara någon slags restored version(och det var rätt bra bild och så för att vara en film som är gjord 1962). 

Dock är det inte första gången som jag ser den. Det är ju lite av en klassiker som har gått många gånger på tv. Men den är ju ganska speciell men ändå väldigt bra. i den här versionen var det till och med en 10 minuters lång paus mitt i filmen så man kunde gå på toa och liknande. Men första delen av filmen jag är väldigt bra. De rider fram på sina kameler(dromedar?) och ska korsa öknen och liknande. Det är spännande på något konstigt sätt. 

Sedan efter pausen tycker jag att det börjar gå lite utför och man orkar nästan inte hänga med i handlingen längre. 

Jag är inte säker på att jag visste att den byggde på verkliga händelser dock. Intressant i så fall. Aningen kaos-artat om det verkligen utspelade sig så här i verkligheten.