fredag 7 oktober 2011

Hex Hall

On her 12th birthday, Sophie Mercer discovered that she was a witch. Three bumpy years later, after a prom-night spell gone horribly wrong, she's exiled to Hex Hall, an isoltaed reform school for wayward Prodigium, a.k.a. witches, fearies and shapeshifters.
By the ende of her first day, Sophie has quite a scorecard: three powerfull enemies who look like supermodels, a futile crush on a gorgeous warlock, a creepy tagalong ghost, and a new roommate who happens to be the most hated person and only vampire on campus. Then when a mysterious predator begins attacking students, and Sophie's only friend is the number-one suspect, a horrifying plot begins surface. Soon, Sophie is prepearing for the biggest threats of all: an ancient secret society determined to destroy all Prodigium, especially her.


Svag början men väldigt mycket starkare slut. Den växte verkligen. Slutet var suveränt. Ena sekunden tänker man: Finally! och i nästa sekund får man en bitch-slap och tänker: vilken jävla jävel. Det händer en del oväntade plötsliga grejer, genom hela boken. Dessutom utspelar den sig på en Bording school(internat skola), så det finns inget annat man kan göra än all läsa och gilla.
Förutom med Harry Potter och Bonnie från Vampire Diaries finns det inte enormt mycket böcker om just häxor(andra övernaturliga väsen i böcker och filmer har väl ändå ingen missat?). Så jag var taggad för att läsa om häxvärlden. Tycker dock att det kunde ha varit mer detaljerat om magin, men man får ändå veta vad man kan göra med magi och liknande.
Popkultur referenser är bland det bästa jag vet. När man använder det i böcker och filmer tar man underhållning till en ny nivå. Det finns en del sådana referenser i Hex hall, t.ex. till Harry potter och Star Wars - like!
En sista liten nackdel är att boken inte innehåller så mycket "fluff" som jag hade hoppas på. Men ändå en läsvärd bok!

torsdag 6 oktober 2011

Tittar på Lejonkungen...


Min syster stor lipade fösta gången hon såg Lejonkungen(för en himla massa år sedan, hon var typ 3). Själv har jag inga direkta minnen av lejonkungen, men vem kan förneka att det är en sorglig liten film. Men lejonkungen måste vara en av de finaste filmerna som finns, oslagbar. Det gäller även några av de andra klassiska disney filmerna. Men lejonkungen! Världens gulligaste lejonunge. Hakuna Matata. Timon och Pumbaa. Hur kan man inte älska det?

Den är grymt härlig, hela vägen rakt igenom(förutom hela grejen med Scar och Mufasa och det). En trio som lunkar fram på savannen och sjunger "hakuna matata, hakuna matata", klämmer ur sig helt underbara kommentarer och några ton, inte helt så underbar, gas från Pumbaa - but we love him anyway!


"hemma är där man sist satte sig" - Pumbaa

"slemmigt men mättande" - Simba(/Timon/Pumbaa)

"lämna det bakomflutna framför dig" - Pumbaa

lördag 1 oktober 2011

Ashton Kutcher i 2 och 1/2 män

Laddade upp inför det nya avsnittet med att se de allra sista med Charlie Sheen, avsnitt med överdrivet mycket alkohol inblandat, kvar i leken.
Säsong 9 fortsätter nästan exakt där 8:an avslutar. Av anledning, som jag inte kommer att nämna, är de tvungna att sälja huset. Det är där Aston Kutcher karaktär, Walden någonting, kommer in. Efter att Alan än en gång varit en "vänlig själ" och försökt hjälpa Walden slutar kvällen som den brukar göra hos The Harpers. Vilket leder till att en viss person köper ett visst litet hus.

Jag hade inga större förväntningar på den nya säsongen och Ashton Kutcher, mer än det faktumet att man ska skratta ibland. Och det uppfyller det första avsnittet. Det ska bli intressant att se vad de hittar på i de kommande avsnitten.

Watch on!

Bloodlines

Sydney Belongs to a secret group whp dabble in magic and serve tho bridge the world of humans ans vampires. But when Sydeny is torn from her bed in the middle of the night, she fears she's still being punished for her complicated alliance with dhampir Rose Hathaway. What unfolds is far worse. The sister of the moroi queen Lissa Dragomir is in mortal danger, and goes into hiding. Now Sydney must act as her protector. The last thing Sydney wants is to be accused of sympathizing with vampires. And now she has to live with one...




Äntligen! Äntligen, är jag klar med Bloodlines. Det känns som att jag har läst den i två år. Egentligen tog det mig runt två veckor. Men jag har inte haft någon större lust att läsa. Bloodlines då, *host* fanfiction har tagit upp större delen av min läs tid*host*, men jag har kämpat mig igenom den och nu är jag ÄNTLIGEN klar!

Bloodlines är en spin-off på Richelle Meads Vampire Academy serie. Vi har träffat alla huvudkaraktärer innan men det är en hel del nya människor med i den här boken. Vi har dock lämnat Montana, St. Vladmirs Academy och Roses perspektiv. Bloodlines är skriven ur Alkemisten Sydneys perspektiv.

På grund av att jag var ganska otaggad att läsa boken har jag inte känslan av att det var världen mest fantastiska bok, som man brukar få efter att ha läst Richelle Mead, men det är fortfarande en bra bok. Den är spännande, det händer helt suveräna oväntade saker - som vi älskar och det finns tillfällen då man skrattar(högt!).

Ni som inte har läst Vampire Academy tidigare kan ha svårt att förstå allting som händer i boken. Ni borde egentligen börja med att läsa Vampire Academy. (Där snackar vi riktigt bra böcker!). Ni (förhoppningsvis den större skalan) som inte kan få nog av Vampire Academy, att jag ens måste rekommenderar den här för er!

Läs på!