Visar inlägg med etikett svenska böcker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett svenska böcker. Visa alla inlägg

tisdag 22 juli 2014

Engelsforstrilogin - Strandberg/Bergmark Elfgren

Cirkeln

Engelsfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner. Sex tjejer har just börjat gymnasiet. De har inget gemensamt - förutom att en uråldrig ondska jagar dem.

Höstterminen har just börjat när en elev hittas död på en av gymnasieskolans toaletter. Alla förmodar att det var ett självmord. Alla utom de som vet sanningen.

En natt då månen färgats mystiskt röd förs sex tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De vet inte hur de har kommit dit eller varför de är där, men utan varandra kommer de inte att överleva.

De får veta att de är häxor. De Utvalda, som nämns i en uråldrig profetia. Plötsligt är gymnasiet på liv och död - bokstavligt talat. De måste lära sig samarbeta trots sina olikheter, och kontrollera de magiska krafter som vaknat till liv inom dem. Tiden håller på att rinna ut. De måste hitta och besegra ondskan som jagar dem, innan ondskan hittar dem. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på cdon, bokus och adlibris)

Eld

De utvalda ska börja andra året på gymnasiet. Hela sommarlovet har de hållit andan i väntan på demonernas nästa drag. Men hotet kommer från ett håll de aldrig kunnat förutse.

Det blir alltmer uppenbart att något är väldigt, väldigt fel i Engelsfors. Det förflutna vävs ihop med nuet. De levande möter de döda. De utvalda knyts allt tätare till varandra och påminns återigen om att magi inte kan lindra olycklig kärlek eller laga krossade hjärtan. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på bokus, ablibris och cdon)




Nyckeln

Det har gått drygt en månad sedan tragedin i Engelsfors gymnasiums gympasal. De utvalda får ingen tid att återhämta sig innan deras värld vänds upp och ner igen. Frågor besvaras. Hemligheter avslöjas. Lojaliteter prövas. Tiden håller på att rinna ut och till slut kan De utvalda bara vara säkra på en sak: Allt kommer att förändras. (beskrivning lånad från goodreads, finns även på cdon, bokus och adlibris)






Äntligen var de lästa eller lyssnade på i detta fallet. Förvånansvärt bra. Jag har inte varit direkt entusiastisk inför att läsa dessa men tycker det känns som en bra kompensation att ha lyssnat på dem. För storyn är ändå väldigt bra och spännande. I början tyckte jag att det var aningen för många karaktärer och det kändes som att man hela tiden hoppade mellan de olika karaktärerna och aldrig verkligen lärde känna dem. Men i sista boken kunde man ju nästan förutspå vem som skulle säga vad och komma med en kommentar. 


Som sagt lyssnade jag på dessa på ljudbok, typ 70h ljudbok. Det tog mig någon vecka eller så ta ig igenom det hela. Jag tyckte inte att ljudboken i sig var den bästa jag lyssnat på. Jag tycker att man på något sätt vill höra en distinktion mellan olika personer - det gjorde inte jag. Tyckte att den var lite för långsam också. Det var även svårt att uppfatta när någon sa någonting eller om någon bara tänkte det. 

Tidvis tyckte jag att de till och med var ganska läskiga. Kan möjligtvis vara påverkat av att jag lyssnade på dem på jobbet, tidigt på morgonen - ensam i en lokal. Men ändå - tidvis läskig. Förföljelse, mörka kyrkogårdar, and so on. Bra grejer. 

Det sista jag måste kommentera är kopplingarna till Buffy. Konceptet i sig är exakt likadant. En Utvald, ett råd, magi, och en ledsagare/Giles. Det finns portaler mellan olika världar och så vidare. Men det är ju inte alls i samma klass som Buffy är/har. Jag ser inte direkt några mer likheter än konceptet och storyn men det handlar ju om så mycket mer och det är därför det är svårt att säga att de är lika varandra. Buffy handlar ju inte bara om att hon är The Slayer, utan karaktärerna och deras relationer till varandra och så använder de språket på ett fantastiskt bra sätt. Det är sådana saker som gör Buffy - saker som Engelsforstrilogin inte alls har. Därför känns det fel att jämföra dessa. 

onsdag 18 september 2013

Vi måste sluta ses på det här sättet - Bjärbo/Lindbäck

Hanna går i tredje ring och drömmer om att flytta till Paris. Jens är tjugofyra och försöker vänja sig vid ett nytt liv. När de ses vid en fullsmockad bardisk blir de nästan osams. När de ses på tunnelbanan hem skrattar de, och när det är dags att skiljas kan Hanna tänka sig att ta en omväg. Hem till Jens. Nästa gång de ses är genom Jens nya jobb, på Hannas skola. (beskrivning lånad från goodreads.com, finns på bokus, cdon och adlibris)

Jag har tidigare berättat att jag är väldigt tveksamt till svenska böcker, delvis för att jag aldrig läst någonting som övertygat mig om svenska författare skriver bra unga vuxna böcker. Men så såg jag den här boken. Tittade på den. Vände lite på den. Öppnande den. Tänkte: hum, förutom att de använder "tredje ring" i första meningen som referens till trean på gymnasiet, så låter det här faktisk helt okej. 

Och det var den - helt okej alltså. 

Rolig, trevlig, lätt läsning. Precis som det ska vara. Det är en bra story - karaktärerna känns verkliga. Mycket bra. 

Det jag gillar framför allt är hur de har arbetat med språket. Förutom valet med "tredje ring", ett ordval som jag tyvärr bara skrattar åt för det känns så 90-tal och det är verkligen ett ord som jag aldrig skulle använda. Men ni andra kanske gör det? Dock har de verkligen fått in det moderna språket som vi använder. Blandning av engelska och svenska, "på riktigt" och andra liknande grejer. 


Helt klart läsvärt! 

Nu blir det väl bara att ta tag i Engelsfors-serien också! 


torsdag 1 augusti 2013

Övertyga mig!

Jag räknade ut att jag har läst åtta böcker(typish ungefär, finns nog några till som inte är med på min goodreads lista) av svenska författare sedan 2008(då jag typ började läsa böcker!). Men det är ingenting. Seriöst, det är alla böcker av svenska författare jag har läst (typish). Så ni kan förstå att jag inte har någon större tro på svenska författare/böcker.

Därför skulle jag uppskatta om någon ville övertyga mig om att jag ska läsa Cirkeln och Eld och Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergman Elfgren.


Är det bra böcker överhuvudtaget? Gillar vi dem? Är de spännande/roliga/fascinerande/hemska/intressanta/underhållande? Vad?

Är det bra böcker så vill jag ju läsa dem men det faktumet att jag inte riktigt litar på att svenska böcker ska vara bra hindrar mig från att läsa dem!

Så snälla, övertyga mig att jag ska läsa de här? Eller är de inte värt det?

PS. Bara det faktumet att jag gör ett inlägg om det här antyder att jag börjar närma mig läget att faktiskt läsa dem. Men jag värdesätter era åsikter!