Neonomicon - Alan Moore

Comic book legend Alan Moore (WATCHMEN, FROM HELL) and brilliant artist Jacen Burrows deliver a chilling tale of Lovecraftian horror!  

Brears and Lamper, two young and cocky FBI agents, investigate a fresh series of ritual murders somehow tied to the final undercover assignment of Aldo Sax –the once golden boy of the Bureau, now a convicted killer and inmate of a maximum security prison.  From their interrogation of Sax (where he spoke exclusively in inhuman tongues) to a related drug raid on a seedy rock club rife with arcane symbols and otherworldly lyrics, they suspect that they are on the trail of something awful… but nothing can prepare them for the creeping insanity and unspeakable terrors they will face in the small harbor town of Innsmouth. 

NEONOMICON collects Alan Moore’s 2010 comic book series for the first time in its entirety – including his original story, THE COURTYARD, which chronicled Aldo Sax’s tragic encounter with the (somewhat) mortal agents of the Old Ones! (beskrivning lånad från goodreads, finns även på bokus, cdon och adlibris)

Det här är bland det mest störda som jag har läst. Det är fantastiskt, äckligt och ett totalt mind-fuck. Först och främst så är det ju Alan Moore, det är faktiskt lite detta jag söker när jag läser hans comics, men sedan även det att han tagit sig an att skriva om Cthulhu-mytolgi gör det hela mer stört. 

Det handlar alltså om några agenter som utreder ett fall, så kommer de i kontakt med värsta Lovecraftian society-grejen. De går undercover och denna gruppen, som visar sig vara värsta orgie-samfundet, tar de till fånga och sedan kommer Varelsen. Och jag bara: What?! What?!?!?! 

Säkerligen mycket kontroversiell för många, läste en text om den där de nämnde att alla mänskliga kroppsvätskor är involverade i den här berättelsen(mycket sant!), hämningslös och ett totalt mind-fuck. Måste dock säga att jag gillar stilen på bilderna. Det är lite Max Payne noir över det hela. Nedtonat, mörkt och märkligt. 

The Call of Cthulhu - H.P. Lovecraft

One of the feature stories of the Cthulhu Mythos, H.P. Lovecraft’s “The Call of Cthulhu” is a harrowing tale of the weakness of the human mind when confronted by powers and intelligences from beyond our world. (beskrivning lånad från goodreads)

Läs berättelsen här!

Läste för ett tag sedan Neonomicon av Alan Moore, som är ett totalt mind-fuck, men den bygger i allafall på Lovecrafts berättelse om Cthulhu. Något som jag har märkt de senaste åren är att väldigt mycket (mytologi/musik/böcker m.m) bygger på denna berättelsen och det var därför som jag läste den. Det behöver man göra.

Jag vet inte om jag upplevde original berättelsen så värst mörk, som jag kanske hade tänkt att den skulle vara. Det är möjligt att den behöver ett par omläsningar innan det kommer. Dock är den ganska grym i hela dess upplägg. För det är uppbyggs så naturligt, som så att det möjligen skulle kunna vara sant. Lite historiska föremål, mystiska texter och folk som berättar lite liksom! Det som också gör det skrämmande är ju att tecknen på och/eller kopplingarna till detta uråldriga dyker upp på så många olika ställen - till synes utan kopplingar till varandra.

Dock fattar jag det lite som att Cthulhu-mytologin inte bara är begränsad till denna berättelse utan det finns mängder av berättelser som utvecklar och forsätter på samma ide. Så man måste kanske egentligen läsa annat med för att lära sig mer om detta. Neonomicon är ett exempel.

Ps. jag kommer nog aldrig att lära mig stava till CTHULHU, eller Neonomicon för den delen. Sjukt svårt. Tack för mig!